Fermiparadoxen

Om evolutionen verkligen har omfattat hela vårt universum, var är då alla?

Skrivet av Gary Bates
översatt av Gudrun Ringqvist (genesis.nu)

Artikeln är tidigare publicerad i Creation 38(4):53–55, 2016.

På 1950-talet, medan han arbetade vid Los Alamos kärnenergienhet i New Mexico, ställde nobelprisvinnaren och atomenergipionjären Enrico Fermi några frågor: Inte beror det på bristande efterforskning att vi inte ser spår av utomjordingar.

År 1960 påbörjade astronomen Frank Drake projektet OZMA (uppkallat efter prinsessan Ozma i Trollkarlen från Oz), det första organiserade sökandet efter radiosignaler från utomjordiska intelligenta varelser. Han utvecklade även ett binärt kodat meddelandesystem med tanken att man skulle kunna tolka meddelandet genom en korrekt dekryptering av koderna. Drake konstruerade det första interstellära meddelande som någonsin via radiovågor sänts ut från vår planet för att få kontakt med eventuella utomjordiska civilisationer. Detta meddelande är känt som Arecibo Message of November 1974. Hans meddelanden ristades också in i plåten på Pioneer 10 och Pioneer 11 och fanns inspelade ombord på rymdfarkosten the Voyager – ifall eventuella rymdvarelser skulle råka fånga in en av dessa farkoster.

År 1995 startade Project Phoenix genom privat finansiering, och så fick SETI (Search for Extraterrestrial Intelligence) sin början. Sedan dess har organisationen SETI genom 60 olika projekt skannat av universum via miljontals radiofrekvenser per sekund i över 50 år. Och hur många ”tillbakasignaler” från intelligenta utomjordiska varelser har man fångat upp under den tiden? Inga!

Den yttersta orsaken till att så mycket tid och pengar har lagts ut på sådan efterforskning är tron på evolutionen: Om liv utvecklades av en slump här på jorden, då måste det ha utvecklats oräkneligt många gånger under universums påstådda ofantligt höga ålder. Dessutom tror man att med sina 4,6 miljarder år är vårt solsystem relativt ungt, omkring en tredjedel av universums antagna ålder. Så det skulle mycket väl kunna finnas mycket äldre planeter, som därför kunde hysa till och med mer avancerade rymdvarelser.

Hoppsan! Ledsen! Grannar saknas

Fermi (inte utan skäl utifrån hans evolutionära modell) tänkte sig också att intelligenta rymdvarelser borde vara nyfikna utforskare precis som vi. I ett 14 miljarder år gammalt universum, sa han, borde det ha funnits massor av tid för åtminstone det allra första avancerade släktet att sända ut ”stjärnskepp” för att kolonisera planeter. Även om den första koloniserande expeditionen tog en miljon år (om man räknar med många generationer av utforskare), kunde sedan den nya kolonin, när den väl etablerats, och den ursprungliga civilisationen sända ut en expedition vardera för att kolonisera andra planeter, och därigenom (om förutsättningarna var desamma) fördubbla antalet nya kolonier vart miljonte år. Efter 10 miljoner år skulle det finnas 1023 utomjordiska kolonier, och efter 20 miljoner år en miljon. Med den hastigheten skulle det efter 40 miljoner år finnas en biljon civilisationer. Efter 14 miljarder år skulle alla utomjordiska civilisationer i universum snubbla över varandra. Och denna överpopulation förutsätter dessutom att bara ett släkte av intelligenta rymdvarelser hade utvecklats.¹ Problemet skulle ytterligare förvärras om intelligent liv hade utvecklats självständigt i fler än ett planetsystem.

Detta är ett irriterande problem för dem som tror på big bang och att liv på jorden uppstått genom evolution. Moderna rymdorganisationer erkänner att de ännu så länge har misslyckats med att hitta ens de minsta tecken på intelligent utomjordiskt liv.Som tidskriften National Geographic påpekade i en intervju med SETIs chefsastronom, Seth Shostak: ”Han och hans kollegor har aldrig funnit bevis för (att) någon … eller något … ”däruppe” försöker få kontakt.”²

Institutioner som SETI kan naturligtvis hävda att detta i viss mån är ett skenargument. När allt kommer omkring är universum en kolossalt stor plats. Trots att de sökt i så många år har de bara skannat av en mycket liten del av det universum vi känner till, skulle de kunna säga.

En evolutionär förutsägelse bleknar bort

Detta misslyckande utgör en verklig utmaning för SETI och andra vetenskapsmän. Om universum är miljarder år äldre än jorden, har det funnits massor av tid för intelligent liv att utvecklas på andra håll. Så varför är inte radiovågorna fyllda med deras meddelanden? SETIs Shostak hade ett förslag till svar:

”Det vanliga antagandet är att de (utomjordingarna) är någon sorts mjuka, konturlösa varelser som dem man ser på film – bara en aning mer avancerade än vi så att vi kan få kontakt med dem. Men galaxen (vår vintergata) är två eller tre gånger äldre (än jorden), så det måste finnas samhällen därute som är miljontals år, kanske mer, före våra.”

I korthet tänker sig Shostak att vi kan vara en primitiv kultur som försöker meddela sig med äldre, mer avancerade civilisationer, ungefär som när en djungelstam slår på trummor och lyssnar efter svarsbudskap från yuppies som kommunicerar med mobiltelefoner. Om detta är fallet, tror Shostak att det skulle räcka med att hitta bara det allra minsta tecken på liv, gammalt eller färskt, på andra planeter.

Han förklarar:

”Om man kan bevisa att det i en annan värld – (en som Mars) nästa värld utanför solen – har funnits liv, skulle det antyda att kosmos är översvämmat av levande varelser. Vi skulle kunna dra slutsatsen att planeter med liv är lika vanliga som telefonstolpar (fet stil tillagd).”³

Men detta besvarar inte tillfredsställande Fermis ursprungliga fråga.Den här ”bristen på utomjordiska varelser” har blivit känd som Fermiparadoxen – i korthet: ”Var är alla?” Även SETI-entusiaster medger att paradoxen är svår att ignorera, eftersom alla avancerade utomjordiska varelser med största säkerhet, i likhet med oss människor, skulle ha utvecklat teknologi inom det elektromagnetiska spektrat för att kunna kommunicera effektivt. Och därför skulle vi kunna fånga upp meddelanden från dem – även om de sänts ut från avlägsna platser för miljontals år sedan.

”Kraften i det evolutionära paradigmet” förblindar människor

Det finns ett enkelt svar på varför vi inte har funnit (eller kontaktats av) något intelligent, medvetet liv som är likt, eller till och med mer avancerat än det mänskliga. Det finns inget!⁴ Det har inte varit någon big bang och inga miljardtals år, och det är ingen slump att jorden intar en särskild ställning och framstår som unik. Det beror på att den designades på detta unika sätt av en unik Skapargud. Jesaja 45:18 påminner oss:

”Ty så säger HERREN, han som har skapat himlen, han som ensam är Gud, som har format jorden och gjort den. Han som har berett den har inte skapat den till att vara öde utan format den till att bebos. Jag är HERREN, och det finns ingen annan.”